Pagina:Decurtins - Rätoromanische chrestomathie, VI.djvu/192

174 Üna chianzun davart la moart

ÜNA CHIANZUN DAVART LA MOART.
(Ineditum nach Ms. Ro.)


La schlbæichia moart cun sieu schlupet

Pras[s?]üra sün la vitta,
Sagietta giüst et zuond dandet,

Sagietta fick cun gritta.
[f. 33a]                    5Ne richs ne grands,

Ne pitschn iffaunts
Dad ella s paun uster.
Ungiün daner
La fo surtrer:
10Tü stoust davent tirær.

Cur quel schlupet ho te plaio,
Schi stoustü davend trær,
Stoust prendar dals teis comio,
Ungiün t po cumpagner,
15Sulet stoust yrr,
— Co poustü rir? —
Una eistra via passer.
Tias hovres d phe
Prainstü cun te,
20Tuot l' otter stoust sü der.

Avaunt te vainst la moart a vair,
Davous te tieu grand pchio,
D sper te lg mæl spüert a cumparair,
Chi t ho agieu surmno.
25Sur te, palg vair,
Vainst tü a vair

In tschil quel giüst darschædar,
[f. 33b]                    Suot te l infiern,
In te lg vierm,

30Ta consientzchia, a moarder.

Ta fatscha vain fick as müder,
Ta buochia brick a rir,
Ta buochia zuond brickia a favulær,

Uraiglies brick udir,