Pagina:Decurtins - Rätoromanische chrestomathie, IV.djvu/682

674 Placi a Spescha

La sekunda inpærfækziun d’il Lungatg æi derivada d’ils Omens literai. Quæls, pær voler æsser pærdærts, e vegni teni pær tals sternævan denter lur tshontshas, e skrits plaids iasters senze ne risguard [p. 74] ne miserikordia, e kun quæi han æi ons lavagau la Literatura, ka meglorau æla.

La medæma klassa ded Omens ensemblamein kun las fæmnas setenævan de pli possents, e pli nobels, e pær quæla fin volævan æi æsser æ pli titulai, k’ il kómin pievel, or de quæla fontauna han ins entshiet bein gleiti a tralashar ils plaids de noss buns vegls: Ti — æl, e se apropiau ils plaids: vus — æls — ælas, pær æsser vesi pær ton pli grons, e nobels. Quæla novadat ha kashunau bok auter, ka konfusiuns.

Æssen nus boka tots derivai d’il medæm skafial maun de Diu? Æssen nus boka tots de la mædæma pasta lateale? Tgi sa: vegn ins æra a titular nus kun: vus, ed: æls, stagl: ti, kur ke nus arivein tier nossa fin pærpetna? Vegn nies Spindrader a titular nus kun: vus — æls, lou ke nus havein titulau æl kou kun ti? Ha Dieus Adam, ed Adam Dieus titulau auter, ka kun: ti? Tgæi vol il plaid titular, di auter, ka: nomnar ti?

Tralasheien pia il vusar, ed ælar: gl æi gæ mo vanadats mundanas, e malfundadas e lasheien ir pær las dueivlas aveinas il lungatg de nossas mómas!

Jou son nashus a Tron gl on 1752. ils 8. de December, e grad ent il principal liuc de [p. 75] la Literatura surselvana. De miez on vegladegna entshavæv’iou a balbigiar, ed ir, e bein gleiti suenter hai iou tshintshau, e son ius. Suenter ke iou hai saviu paterlar, e ir, entshavæv’iou a seregordar, e quæla potenzia animale æi adina stada favoreivla a mi.

De diesh ons envi termetævan mes geniturs a skola, ed en spazi de treis ons hai iou giu enpriu de leger, skriver, e far quins. De tredish ons, savent leger squitshau, e skrit en tudæstg e scriver romontsh son iou vegnius termæss a Quera ent il Seminari, ed en spazi ded in on plidav’iou lungatg, skrivev’, e ligeva quæl e shævel si la Doctrina kristiana enten quæl. Tomas Romanin Caplon de la quort episkopale, survesent meia facilitat ingeniusa, se porsha de propria voluntat, de mei voler instruir enten la Musika, e Latinitat. Son semæss vid lunder, e miu kondiscipul æi staus: Aloysius Jost, figl d’il consigler episkopal.

Gl on 1770 son iou partius de Quera pær prosequir ils studis, ed ius kun miu Magister, e miu kondiscipul: Christian Zinsli de Zizers en val Venosta, e kontinuau lou mes studis en Mals e Tarsch pær spazi de dus ons. Gl on 1772 son iou arivaus en klaustra de Monster, e dus ons suenter semuniaus en en [p. 76] lou. Bein gleiti suenter meia professiun monastika hai ion tshentau en plema grishuna las observaziuns, ke iou havæva fatg enten la kultura de las flurs, e d’ils Orts, e quæi en fuorma vædra senze reflekziun sin novadats.