Cudisch de Canzuns/Canzun de nies Patriarcha S. Benedetg

../

../ IncludiIntestazione 24 settembre 2015 25% Da definire

Canzun de nies Patriarcha S. Benedetg
Cudisch de Canzuns Cudisch de Canzuns

<poem> Gl' ei in Pomêr ent' gl' Orient, Qual ei plantaus da Dieu possent, La plonta della vita, Sia vertit siu grond agid, 5 De vit' il num meritta. Siu bist ferms è stat si grad, Sch' in connif ei de mëza stad, L' ha zund negina menda, El va ent' gl' ault con in tal guault, 10 Las neblas ch' el surprenda. De biars sorts romma pòs mirar, Entuorn el, à te smarvegliar, Giud lur grond' eleganza, Fa se legrar mò il gvardar, 15 Lur bialla ordinanza. La feglia semper verda stat, [p. 218] Vnviern à stad nin donn gli dat, Et een ord prigel de seccar, La lur beltad, la lur bontad, 20 L' entira plonta een lodar. Siu fritg ei buns, & ha vertit, Da mantaner con siu agit, E conseruar la vita, L' eï generòs, l' ei virtuòs, 25 De quei ha nin dispitta. Funs en la tiarra stenda giu, Quest bi Pomêr da Dieus scafiu, Sia ragish zund bialla, Quest fundament dat a gli lenn, 30 Tutta vertit novialla. Bials ei il fritg, biall' ei la flur, Biall' ei la romma, à la verdùr, Quei tutt stat in onn ora, Gl' ei tutt cargau, tutt bein fittau, 35 Cau nina causa mora. In zard è niebel à bien fried, [p. 219] Per tutt se rasa zund da ried, Fa bein à tgi che freda, Tutt senta gust è grond volust, 40 Tgi de fredar prend peda In tal Pomêr shi bij è grond, Che stat adina sur tutt onn, Tgi vult enflar sin tiarra, Nu ei in tal, che seig' dual? 45 Gagliardameing empiarra, Nu seig' in tal grond bi pomêr, Iau hai enflau sh' vom ch' en èr, Pomêr da Primavera, Gie bucc' in tal che seig' dual, 50 Mo in che vargi era, Il Patriarch Sointg Benedetg, Ei quei pomêr che iau manegg, La plonta della vita, Dious ha plantau è creshentau, 55 Da quei negin dubitta. Cur se dumbraua quater cient, [p. 220] Et aunc oggionta sin bien quint Ei stau la sia enciatta, Siu vegnir nau, ei era staus, 60 Da gronda niebla Slatta. Quel si creshett da dij á dij, Siu cor el er' alzaua si, Da bien ent bien el mava, Tgi che veset quest Aungellet, 65 Giu d' el se smarvegliaua. De ons quattordesh cur' ch' el ei, Dil mund ils prigels shon el vei, Enceiva prest de quel sbittar, Prend von sesez, ô bein perderts, 70 De bucca shar se engannar. Ent in desiert Sublac nomnau, Treis ons ha el lau se zupau, E soinggiameing viueua, Roman solet, de quei savett, 75 Ch' à gli la spisa deva. Ha quest Pomer bein se fermau, [p. 221] E las ragishs zund lunsh resau, Vult per quei Dieus el palesar, Il mund entir quel sez sa dir, 80 Che pli à pli el seig' friggiar. Ha dodesh Claustras bagagiau, Et era quellas confidau, A dodeshs dils sees giufnals, De grond' bontad è soinggiadad, 85 Hauent il mund lur bucca tals, Sil' cuolm Cassin ei el lur tratgs, E zund grond frigg ha er lau faig: E biaras olmas convertiu, Zũd biars pagaũs ha fatg christiaũs, … 90 Tier il ver Diu tuts quels voluiu. Ei era staus in ver Profet, Tutt ils discús el dir sauett, Sco era tutt il de vegnir, El paun è glass, tgi mai quittass? 95 Il tissi vesa è sa dir, Il Totilas Tyran crudel, [p. 222] In vm cun siu vesggiu tier el, Tramett, è vult siu spirt prouar Enconoshett il Soing, è shett, 100 De ent nof ons la mort speggiar. Cur el sissonta ons ha giu, A dus aunc tier, sh' ha Dieus voliu Quest bi pumêr er' transplantar, En tal cortin, nù senza fin, 105 El possi semper se legrar. L' vra è dij, dil siu morir, Ha el aunc sauns saviu de dir, Hauend reciert soings Sacramẽs En grond splendur, è grõd honur, 110 Ei iùs à Ciel con legrament. Een pli che milli onns passai, Sin quest pomêr che friggs en stai, E sco ils codishs scriven, Sutt siu mussar, intruidar, 115 Aunch dodesh Vordens viuen. Ord' questa plonta een creshi, [p. 223] Zund biaras flurs & friggs aunc pli, Zund buns & er custeiuels, Daten bien fried, sco en bien iert, 120 A Dieus een emperneiuels. Il Orden soingg ch' el ha plantau, Per il mund ha el portau, Da dij ent dij el ei crescius, Il Orient, il Occident, 125 Sutt sia Regla ei vegnius. Ciunquonta milli & aunc pli, Less Claustras aunch nomnar sij, Per figls sco er per figlias, Ent' bien mussai à tutt surdai, 130 A Diu cun cor à veglia. Ord quest soing Orden een vegni, Veing oigg Papas, sco tutt sa di, E Cardinals er' duocient, Tuts soings è bũs cũ biars grõs dũs, 135 Il mund de tals ha giu basegns. Siscient à milli Arcivescs, [p. 224] E quater milli er' Vescs, Da Benedeig il Patriarch, Shon vō biars ons ẽ quests grõs soings, 140 Tuts en vegni sco d' in bi arch. Abbats en stai cun zunt bien quint, Quindish milli à siattcient, Che cun lur codishs scriuer, A biars puccons, hæretics gronds, 145 Ha bein mussau de viuer. Biars Reiggs & er' Imperadurs, Reginas è zund biars Signiurs, Cun niebla figliolonza, Han faig endreig, de Benedeig, 150 Er' prender la manonza. Biars Dicas, Firsts & er Baruns, Biars Grof, per viuer or' dal mund En er' lur grõd pracht stai sbitar, A lur grond stand cun bien ferstãd 155 A sia Regla tutt surdat, En quindsh milli ciunquonta nof, [p. 225] Ciunc cient, & aunc biars lash iau or', Che soings tuts en shon declarai, Sutt Benedeigg sco sutt lur Reigg, 160 Sutt sia Regla tuts en stai, La Claustra de Cassin solett, Ciunc milli cinquonta Soings hauett, Ciunc ciẽt aunc tier pos er' nomnar De quei bein pò & era stò, 165 Tutt cun rashun se smarvegliar, Ei quei pi bucc' pomêr d' honur, Che porta tonts bials friggs è flurs, De diember é perfecziun, Nin orden ei, che sco quel seig, 170 Ne Regla ne Religiun. Ha Benedeigg Dieus benediu, Dal faig il num ha survegniu, A tuts ses Monichs benedi, Che tonts en stai, che nin po mai, 175 Sutt in cert diember definir. O Patriarch soing Benedeigg, [p. 226] Miu cor quel senta grond deleigg, … Murd' legrament el ei ballar, Tont sco el sa, è possa ha, 180 La tia laud vult el cantar. O Pader Soing, sun tei rogar, A veglias mei er' enferlar, En tiu Pomêr de vita, Lau Ti con mei, è iau con Tei, Viuer semper meritti. Amen.